Utställningens verk är momentana minnesbilder – viktiga upplevelser – avlagringar i identiteten – årstider i människans vegetativa skörhet och svaghet – spår som gjorts av pastellkritor. Målningarna söker sig bortom orden, mot en inre längtan, dit där det osynliga blir synbart. Pastelltekniken har i närmare tjugo års tid hållit sin ställning i Pirkko Mäkelä-Haapalinnas konst. […]
